Föreningen förläggargårdar i Sjuhärad
Föreningen grundades 2011 för att i första hand underlätta för gårdsägarna att ta hand om sina gårdar och att berätta gårdarnas individuella och gemensamma historia som grund för framväxten av vår textilindustri.
Året efter, 2012, blev Hälsingegårdar världsarv. Tanken på världsarv slog rot i föreningen. Hur stark var vår historia? Redan samma år gjordes ett studiebesök i Hälsingland. Det både uppmuntrade och förskräckte. Nog var väl vi lika betydelsefulla som de. Men mäktade vår lilla nystartade förening med detta? Lite övermäktigt kändes det, vi fick nog låta detta mogna. Efter att ha legat och grott i närmare 10 år togs tanken upp på nytt, nu av historieprofessor Christer Ahlberger vid Göteborgs Universitet, uppvuxen i Mark och med släktband till förläggarsläkterna. Med professorn bakom oss kände vi oss nu mogna att ta itu med utmaningen. En grupp med ett par representanter för föreningen tillsammans med Christer Ahlberger tog sig an uppgiften.
Vi satte oss in i beslutsgången för världsarv, kriterier vi måste uppfylla och vilka vi måste ha med på tåget. Vi samlade på oss fakta och dokumentation och kände att det kunde bära. I december 2022 fick vi möjlighet att ordna ett offentligt informationsmöte på Rydals museum. Mötet blev välbesökt, långt över förväntan och vi fick positiva gensvar från kommunen, regionen, näringslivet och befolkningen.
Uppmuntrade av det breda stödet bildade vi 2023 en arbetsgrupp med bred representation från Göteborgs Universitet, kommunen, regionen, näringslivet och civilsamhället i form av olika föreningar, fackliga och ideella.
Denna grupp har arbetat vidare med uppgiften och står nu inför att få gehör för idén hos landshövdingen och länsstyrelsen.
Häggådalen – den magra, fattiga och överbefolkade dalen – dess idoga och uppfinningsrika befolkning, dess skickliga hantverkare, dess flinka väverskor tillika mönterkonstruktörer – dess vävtorp och förläggargårdar – dalens förläggarverksamhet och gårdfarihandel – kvinnornas betydelse för kontanter till landsbygden och familjens försörjning – dalen, som ur detta, skapade folkets första konsumtionsvarutillverkning – Sveriges textilindustri – och ur denna även nya världsunika industriföretag – har haft, och har, betydelse för såväl människornas livsvillkor som sammhällsutvecklingen på både lokal och universell nivå. Denna dal är unik såväl materiellt som imateriellt och enligt vår mening väl kvalificerad för att utses till världsarv.
Textilindustrin i Sjuhäradsbygden har i många sammanhang lyfts fram som ett värdefullt
kulturarv för att förstå det svenska industrisamhällets bakgrund och utveckling.
Textilindustrins historia är emellertid lång och komplex och hela Sjuhäradsbygden år
betydelsefull för dess utveckling men i sammanhanget är det ett stort område.
Genom att fokusera på Häggådalen ringas en begränsad del av den stora Sjuhäradsbygden
in, där man på ett annars oöverträffat sätt kan ta del av denna industriella utveckling i
koncentrat.
Förutom att vara ett avgränsat och gripbart geografiskt område är Häggådalen ett exempel
på ett område med lång textil- och industrihistorisk kontinuitet. Med Häggådalen som
utgångspunkt kan länkar dras till övriga delar av det regionala textilhistoriska arv som
Sjuhäradsbygden härbärgerar, till exempel förläggarna, väverskorna, industrierna,
postordern och inte minst textilindustrins roll som motor för arbetskraftsinvandring genom
tiderna.
Häggådalen utgör med andra ord det lysande exemplet på en betydelsefull del av det
svenska industrisamhällets historia.
Denna förförståelse ligger till grund för idén om ett världsarv i Sjuhäradsbygden. Redan i
samband med att Föreningen Förläggargårdar i Sjuhärad grundades 2011 väcktes idén.
Dock låg den och grodde i ett tiotal år innan företrädare för föreningen tillsammans med
historieforskare från Göteborgs Universitet bestämde sig för att aktualisera förslaget.
I december 2022 bjöds allmänheten in till en öppen dialog om idén. Man ville få en känsla för hur idén togs emot i det lokala samhället. Mötet hölls i Rydals museum och det kom ca 100 intresserade personer som efter att ha insupit information om världsarvstanken och fått svar på några av sina frågor möttes förslaget med stor entusiasm och uppmuntran att gå vidare.
Våren 2023 ägnades åt inventeringar av olika slag såsom inhämtande av historiska fakta,
information om nomineringsprocessen, fotograferingsutflykter, identifiering av en presumtiv projektgrupp. På hösten 2023 hölls ett första möte med den tilltänkta projektgruppen och ytterligare några, för projektet, viktiga personer från Marks kommun, Västra Götalandsregionen och näringslivet i Sjuhärad. Mötet resulterade i ett beslut om att
tillsammans fortsätta arbeta mot målet att förverkliga drömmen om ett världsarv. Dagarna
före jul 2023 hölls ett nytt möte med allmänheten där hela projektgruppen deltog.
Efter det har projektgruppen arbetat vidare mot målet att ett materiellt världsarv etableras
med Häggådalen som fysisk miljö där det materiella avser vävtorp, kvarnar, förläggargårdar,
industrier mm i Häggådalen. Det formella målet, som återfinns i projektplanen är:
Etablera ett världsarv utsett av UNESCO senast 2030 och samtidigt
synliggöra Häggådalens industriella kulturarv i form av kulturhistoriska
fakta och som ett attraktivt besöksmål.
För att effektivt använda de kompetenser som finns inom projektgruppen har fyra tematiska arbetsgrupper skapats. De fyra grupperna fokuserar på nomineringsprocessen,
kommunikation, samverkan och destination.
Marks kommun har, efter att ha fått en beskrivning av projektet, formulerat en
avsiktsförklaring och därmed visat sitt stöd för projektet. Arbetsgruppen för samverkan har
gjort en kartläggning av intressenter, föreningar, företag och andra intressenter och har vid
olika tillfällen bjudit in dessa till samtal om projektet och samlat in fakta för att visa
Häggådalens unika kulturarv. Inventering av intresse för framtida samverkan och medverkan har varit centralt i samtalen.
Samtidigt har arbetet med underlaget till en eventuell nominering bearbetats och kontakter
med personer inom Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har initierats.
En grafisk profil har skapats för projektet och därefter föreliggande hemsida samt en
Facebooksida och en broschyr för att nå ut till allmänheten med den
verksamhet som pågår.